Josephine sitter och läser min blogg, lååångt tillbaka. Hon garvar frekvent… Jag kan bara konstatera att jag var bättre förr, roligare förr. Åtminstone i bloggen, i vanliga livet är jag ju hur kul som helst.
Kanske ska läsa min blogg från 2008, för att inspirera mig själv. Sjukt bra egentligen, att bli inspirerad av sig själv…min mentor liksom.
Nej, jag ber verkligen om ursäkt hur jag blivit en förlegad trött farsa som inte orkar upprätthålla den här kvalitativa bloggen till er läsare. Är fan en skam! Jag ska inte dra något skit om att jag funderar på att lägga ned, för det kan du glömma. Har jag kört så här länge ska jag fan hålla ihop skiten ytterligare 5 år. Vid 40 år kan jag lägga ned, skylla på 40-årskris eller något annat skit.
Känns lite som om jag behöver startkablar, ikväll var nog min älsklings skratt mina startkablar. Att komma till insikt med att det faktiskt kunde uttryckas vardagliga ting på ett sjukt kul sätt.
Önska mig lycka till!
1 kommentar:
Kör ba! Kööör ;)
Skicka en kommentar