Fucked up Friday

Igår var nog en av de sämre dagarna på länge. Men med allt gott och trevligt som händer så är det väl inte konstigt att något måste gå åt helvete också. Så alla ni som hatar mig och/eller önskar mig lite olycka, här får ni lite att gotta er i.

Det började mitt på dagen när min telefon lade ned totalt, ingen täckning sade den kort och gott. Jag trodde självklart att det var Telia som hade problem så jag ringde och skällde på kundtjänst. En glad halvbimbotjej svarade i luren och försökte hitta en mast i närheten av mig. Hon verkade ha allmänt dålig koll på läget, så jag gav upp hoppet rätt tidigt i samtalet. Till slut lyckades hon dock hitta ett fel i Jällatrakten. Felet var rapporterat för två dagar sen och skulle fixas den 21 december, dvs på måndag(!!!). -URSÄKTA!!! sa jag? Men förstod ganska snabbt att den här tjejen inte kunde göra ett skvatt. Jag gav upp och fortsatte felsöka själv och kom ganska snabbt fram till att det var min telefon som var död. Great! Till detta hör att jag redan använder en reservtelefon för min nya C905 dog för ett tag sen och jag har inte orkat lämna in den på reparation.

Efter en massa bök hade jag till slut ordnat så jag fanns nåbar via telefon, det var nu dags för att åka iväg och hämta Elliot på skolan. Var sen och stressad som fan pga telefonstrulet plus att jag höll på och packade med mig mat till Sindy och massa andra saker. Några minuter sen var jag vid skolan och tack och lov var även Elliot sen också...så vi matchade rätt bra till slut. När vi skulle åka iväg så tyckte jag att väglaget verkade lite skumt. Ungefär som när man fått punktering, vilket vi också hade fått. Framdäcket som skadades förut när vi var på väg till dopet hade nu gett upp. Typiskt med tanke på att jag skulle byta dessa däck den kommande veckan. För att ni ska förstå läget, så sitter jag nu med punkterat däck, en 7 månader gammal bebis och en äldre 8-åring i en bil som inte kommer någon vart, det är minus 11 utomhus. Inget reservdäck och knappt något batteri i telefon.

WOW!!! Försökte ringa Pärra och se om han hade något för sig, han svarade inte trots flera sms och telefonsamtal. Visade sig sen att han var på gymet. Ringde morsan för att kolla om hon kunde komma och ta ungarna, de var högsta prio. Hon var på väg till katthemmet och kunde inte bara skita i det. Svärfar var på väg till julfest och Adde skulle lämna Minell på tåget. En viss känsla av panik började sprida sig, men till slut så pusslade Adde ihop lite tid och kom förbi med ett hjul. Muttrarna satt så jävla hårt att de inte gick att få loss med det fälgkors som följer med bilen, utan vi fick föra på ett långt rör. Blöt om händerna och frusen så tappa man snart känseln i händerna. Adde hade dock handskar med sig, så han hade fortfarande fungerande händer. Lite drygt 1½ timme senare var den akuta krisen över.

Men men, fuck friday här kommer saturday! =)