Halkbana at the Driving Ranch

Sista steget innan uppkörning då, den här halkbanan som alla talar om och säger är så kul. Måste tyvärr säga att jag är lite besviken, för i efterhand var det väl inte så väldans kul. Jag hade hellre fått lekt loss rejält med en bil på gokart-banan bredvid. Matte var så schysst och stod ut med att vänta på mig under hela halkbanan. Tog hela 3 timmar totalt med alla elever... Ska även tilläggas att det hala underlaget man kör på är plåt som de lagt på olja, såpa och sedan vatten. Detta ska då ge en naturlig liknelse med snö/is. Sanningen är att det är som att slänga en två i ett handfat... Men visst, har man otur att landa på en sån isfläck ute på en landsväg så...ja...vad säger man! :)




För den lite tekniske så kanske det är kul att se nedanstående bild. De har en tryckpump som är kopplad till handbromsen. Det gör att körskoleläraren när som helst under körningen kan låsa upp handbromsen och på så sätt skapa ett oförberett ställ med bilen. Även om man hör hur det pyser till i bilen när det sker... Lite smått roligt! ;)


Den här människan nedanför dock borde varken få godkänt för halkbanan eller ens anses som lämplig för körkort. En utländsk tjej på 39 år som varken vågade gasa när man skulle göra det, inte heller bromsa ordentligt när det gavs instruktioner om det. Så ni kan ju gissa hur det gick när hon skulle parera upp en sladd, se själva...

Måndagen och tisdagen försvunna

Två dagar den här veckan bara totalt försvann, istället så har jag varit vaken nattetid. Nog för att jag trivs att vara vaken nattetid, men till viss gräns... Har varit lite duktig iallafall och varit pappa, hämtade Elliot från skolan båda dagarna. I måndags fick jag dessutom prova på hur det var att cykla, när jag cyklade hem på Jossans cykel från skolan. Det är verkligen som de säger, när man en gång lärt sig så sitter det i. Måste ju säkert vara 10 år sen jag cyklade sist...

I Tisdags när jag hämtat Elliot så drog vi oss ned på stan och  gjorde några bankärenden samt käkade lite på McDonalds. Det är sjukt trångt på den lilla McDonalds som finns i gallerian, känns verkligen som det vore läge att öpnna en ny och ersätta den som försvann på Dragarbrunn. Vi gick senare och mötte upp Josephine, handlade hem lite sushi som vi skulle äte hemma. Jag glömde dock sushin i kylen som jag fick äta på onsdagen istället... Riset hade liksom blivit sådär nästan stenhårt...men det gick i! ;)
 
Imorgon ska jag ut och sladda lite på halkbanan, ska bli sjukt kul faktiskt... Enda gången man får köra lite vårdslöst lagligt. Har bara sovit 2-3 timmar inatt, då jag somnade halv åtta och gick upp strax efter tio. Har förvisso fuskat och vilat en timme på eftermiddagen. Men förhoppningsvis lär jag somna sött runt tolvsnåret ikväll... Så kanske man är back on track imorgon!

Sjukt att hålla på som jag gör, jag jet-laggar mig ju fast jag har liksom klippt bort själva utlandsresan.... Hur vore det om man kunde göra tvärtom istället?! :)

Just ja, nu är även hotellet i Los Angeles bokat. Vi kommer bo på Hyatt som ligger på Sunset blvd. Nu är det bara hotellet i Vegas som ska bokas, men det tänkte vi avvakta ett litet tag till. Lutar dock åt MGM till slut iallafall.

Söndag med massor med sova och Kens pizza

Sova sova och lite mer sova blev det på söndagen...för att sedan övergå i fyllekäk med pizza och kebab från Kens och mängder med läsk. Kan det bli bättre?! Kvällen tillbringades helt odramatiskt framför teven och jag började självklart vrida mitt dygn åt helvete igen... Katastrof...

Per på Uppsalavimmel

Tror vi slog rekord att fångas på bild denna helg av Per på Uppsalavimmel. Kameran gick varm kan man säga... Se själva...

Sjukt galen lördag, som väntat...

Min gode vän Jimmy från Stockholm ringde på eftermiddagen och var rastlös. Jag erbjöd honom att komma till Uppsala och känna på  utelivet här, han nappade direkt och tog med sig sin donna och styrde kosan mot Uppsala. Kvällen började med en störtskön förfest, grannarna aka Vegas-Paret Helen och Matte anslöt också. Matte skulle dock leka mäklare på söndagen och tog det relativt lugnt med förfriskningarna...


Vårt main mission för kvällen var att söka upp Kaveh på Birger Jarl och överlämna en födelsedagspresent. Jag och Jos har haft sjukt dåligt samvete för att vi missat hans tidigare födelsedagar, trots inbjudan från honom själv. Han har nämligen varit otroligt trogen och dykt upp varje år...
 
Väl på Birger så gick det som det ofta gör, banan alltså... Trevligt som fan, även om man saknade Mange i baren... Roshan gör förvisso ett förträffligt jobb, men dem tillsammans är något speciellt.

Snipp snapp slut...

Klockan är midnatt och jag är faktiskt helt slut, märks att man sovit 2-3 timmar stötvis idag. Nu borde jag trots allt sova hela natte, såvida inte den här jävla hostan sätter fart igen vilket inte alls vore konstigt. Ska väcka min söta flickvän som somnat i soffan och få henne att förflytta sig in till sängen. Tänk om man var sådär söt när man somna i soffan ändå...nu händer dock inte ofta att jag gör det. MEN, när det väl händer kan du ge dig fan på att man både dreglar och ser bedrövlig ut... :)

 GRATTIS KAVEH 26 år!!!
Imorgon har vi en del kul att se fram emot. Bland annat fyller Kaveh år, vilket vi har missat varje gång tidigare... SKAM! Han har alltid varit en sådan flitig uppvaktare då jag fyllt år, äntligen dags att återgälda honom! ;) Nu verkade det dock som om han skulle arbeta som vanligt i helgen, men vi får väl se hur det blir med den saken. Han fyller ju trots allt år! Så alla ni som planerar att gå ut, ta en sväng förbi Birger Jarl och säg grattis till Kaveh! Om jag inte räknat fel så blir han 26 år ung!
Spread the word! ;)

Fortune cookies och sushi

Det bar av till en av kinakrogarna på kungsgatan för en buffé. Eftersom jag inte är någon större fan av kinakäk så valde jag istället att kliva på sushin. Det som skiljde den här buffén från de flesta andra var att här fick man beställa in den sushi man skulle ha, den stod alltså inte framme och såg äcklig ut. Mycket fräschare alternativ alltså. En välsmakande öl satt bra, även om kroppen skrek efter sömn och magen visste inte riktigt vad den ville så den gjorde bara allmänt ont. Efter maten fick man små söta fortune cookies, känns som det kommer bli riktigt bra hemma iallafall om man ska tro kakan! ;)
 

Att vända dygnet till rätta ingen lätt match

Jadu, att få ordning på dygnet till normal form var ju ingen lätt match. När det väl börjat barka åt helvete så går det lätt hela vägen. Taktiskt som jag var hade jag ju lurat hit Lars kl halv nio imorse, för att vi skulle dra iväg och käka lite McFrukost på någon nyttigt närliggande hak. Vad händer då?! Jo, jag går och lägger mig kl 07 på morgonen och kan inte somna med vetskapen om att Lars faktiskt dimper in om ca 1½ timme. Ligger i någon halvdvala en timme tills det ringer på luren... Lars har inte försovit sig utan är på väg. Det blir alltså ingen sömn, utan upp och i duschen för att piggna till. Fy fan säger jag! Men men... Det jävligaste av allt är att vi är bortbjudna på middag kl 17 och jag lär ju fått någon sömn innan dess. Käkar en utmärkt frukost med en gigantisk kaffe, åker över till Pärra och snackar lite skit om allt och ingenting. När klockan passerat 13 känner jag hur kroppen skriker efter sömn och vill lägga ned. Allra helst eftersom jag ligger lite halvbekvämt i en soffa och inte direkt sysselsätter mig så börjar kroppen smyga sig in i sömnläge. Får skjuts hem och vid halv två somnar jag till... Vaknar några minuter senare av en sjuk hostattack. Den här hostan som håller på att ta kol på mig är helt brutal. Tvingar mig upp och kokar lite varmt te, pallrar upp en trave med kuddar för att ligga högt med huvudet. När jag sedan somnar igen för andra gånger tar det inte lång tid innan telefonen ringer hysteriskt. Ett nummer som inte ser ut att komma från min närmsta bekantskapskrets eller någon som jag ens skulle vilja känna ringer, en, två, tre och ytterligare ett antal gånger som denne vore besatt av att nå mig. Smickrande, men hallå... Har du 0587-484026 som nummer får du fan räkna med att ingen vill svara?! Efter en kort research upptäcker jag att numret går till något jävla calling center, alltså telefonförsäljare. Drar snabbt iväg ett mail till dem och ber dem radera mig ur alla tänkbara register och inte ringa mig mer. Återgår till sängen och numret ringer ytterligare ett par gånger innan jag somnar in. Vaknar av larmet lite smått i panik strax efter fyra. Putsar till frisyren, byter om och fräschar till mig. Som tur är får jag skjuts av Josephines föräldrar ned på stan. Hade förvisso tänkt ta en promenad ned på stan i det soliga vädret för att kvickna till, men bil är ju rätt skönt det me.

Mitt dåliga bloggande talar sitt tydliga språk

Då kommentarerna på min blogg är genomgående få, oavsett antalet inlägg så kvarstår faktum att antalet kommentarer är få om ens några. Statistiken däremot den vandrar glatt från 400 dagliga besökare ned till som idag runt ca 200 dagliga besökare. Ska jag vara helt ärlig så tyckte jag mig till och med se en så låg siffra som 159 st. Min flickvän däremot, som är en betydligt frekventare bloggare än vad jag själv är, även om jag anser mig skriva längre inlägg när jag väl skriver. Jossans absolut topp var någonstans den 21 Januari, då hon toppade 566 besökare, medans jag själv låg på blygsamma 399. Men skam den som ger sig, jag får helt enkelt välja mina ord för att träffas av diverse sökmotorer, nämna intressanta händelser som Anders Eklund och Engla... Faktiskt ett jäkligt intressant ämne so jag skulle kunna glida in på och ge några minuter.

Läste nämligen igår eller om det var dagen innan en kolumn i aftonbladet där en skribent skulle uttala sig så klokt om hurvida det vore rätt att ta livet av en person som Anders Eklund, som mördat lilla 10-åriga Engla samt en annan tjej ett antal år tidigare. Förmodligen har han antastat och mördat ett flertal personer därtill, men det låter vi vara osagt tills polisen bevisat det. Hur som helst, artikeln gick ut på att hur mycket hat vi än kände mot denne Anders Eklund så fick vi aldrig gå så långt som att själva döma honom till döden.

Att diskutera dödsstraff i sig kommer jag inte ge mig in på, jag är för övrigt för dödsstraff så länge det går att utom tvivel bevisa att personen ifråga är skyldig. Där kommer man dock aldrig att kunna vara 100%, vilket i sin tur gör det hela lite svårt. Men skitsamma, om vi belyser motsatsen istället. Här har vi en man, som berövat en ung flicka livet, krossat en familj och väckt hat hos ett helt land. Många vill döda honom, så även jag själv om jag ska vara ärlig. Man tycker ju att hans skada mot Englas familj, övriga svenska folket borde vara nog. Men icke, han kommer nu att ekonomiskt belasta sverige med drygt 1 miljon kronor om året för sin vistelse i fängelse om man ska tro kriminalvårdens beräkningar. Lek med tanken att han åker in på 10 år, vilket vore snällt och lågt räknat. Då kostar fanstyget oss 10 miljoner kronor av dina och mina skattepengar?! Inte nog med att man som skattebetalare betalar sjukt mycket pengar åt andra idioter, ska man dessutom sponsra mördarnas uppehälle nu också?!

Läskigast av allt är att den  här killen förmodligen haft vanliga vänner, som du och jag... Enda felande länken var att han var lite äcklig och hade svårt med tjejer. Hur scary är inte det?! Förhoppningsvis har dock denna kille betydligt grövre skador i skallen än bara problem med tjejer.

Klockan är nu kvart i tre på natten, vi får väl se om jag blir förbannad över något annat ämne innan jag går och lägger mig! ;) Bloggas gör det iallafall!

Torsdag med goda vänner på besök

Jossan hade bjudit över Anna och Lars på en enklare middag ikväll. Chilli con carne stod på menyn tillsammans med en smaskig fetaostsallad. Tidigare i veckan hade Anna avslöjat att något skulle firas, vad detta nu kunde vara. Smart drag av Anna att droppa det till Josephine aka Julklapps-Josephine som jag brukar kalla henne för. Hon dör helt enkelt av hemligheter, eller iallafall till det närmaste. Gissningarna flödade, allt från att de skulle få barn, gifta sig osv... Det visade sig inte vara fullt så dramatiskt, men dock väldigt kul. Larsan var tidigare på arbetsintervju på Koneo och det visade sig att han fick jobbet. Konsult inom IT-svängen, med företagsbil, telefon och en massa andra fiffiga nödvändigheter för en tekniktorsk. Detta firades med lite bubbel innan maten och istället för läsk, vatten och soda blev det rödvin till maten. Jag själv hade slängt i mig några milliliter Cocillana tidigare, dvs hostmedicin av bästa slag med en touch av morfin. Har nämligen haft en hosta som behagar knata längre och längre ned mot lungorna... Jossan talar sig ofta varm om sin kära enlitersflaska av supermedicinen. Den verkar dock inte hjälpa mig... Däremot vart det nog lite tokig effekt med rödvinet någon timme efter. Kände mig duktigt dåsig, men nu så här halv två på natten är jag återställd. Hostan kvarstår dock. Har precis nattat Josephine, som ligger och snusar i sovrummet. Hon ska ju upp och jobba om 5-6 timmar. Själv har jag tänkt att göra ett kraftigt försök att vända dygnet rätt imorgon, så jag har lovat att gå upp senast halv nio, Lars kommer to the rescue och ska dra upp mig. Sen får jag hålla mig vaken för att senare på kvällen gå ut och käka middag med Jossans föräldrar. De ville gå på något kinahak, jag som hatar kinamat?! :) Finns dock sushibuffé där också, så det löser sig... Längesen jag matade lax som en dåre, så det kan vara god tid för det imorgon! :)

Får för övrigt se när jag blir så pass trött att jag kan sova ikväll, vaknade tyvärr inte förren kl 15 idag... *SUCK*

Försenad Måndag i skepnad av Onsdag?

Vad fan var det som hände med den här veckan egentligen?! Valde måndagen att komma sent och dyka upp på min onsdag istället?! Det är tydligt... För fy fan vilken rutten dag på de flesta sätt. Dygnet är fortfarande totalt åt helvete... Somnar tidigt på morgonen och går upp på eftermiddagen. Kaos på alla sätt och vis... :( Inte nog med det, Jossan jobbar arslet av sig och slutar inte förrän kl 20, med facit i hand vet jag att hon är tidsoptimist så detta betyder snarare kl 21. En skitdag, vi kan välja att kalla den för Måndag istället för Onsdag tycker jag. Piss skit och värdelöst. Som det inte vore nog så lyckades jag och min stora kärlek bli osams över en skitgrej, men det var väl Murphys lag som trädde in. Ni vet den där lagen som säger "om något kan gå fel så kommer det förr eller senare att göra det." Vill du läsa mer om den lagen kan du göra det HÄR, Wikipedia har nämligen svar på tamejfan allt.

Indian Cuisine en helt vanlig tisdag

Nej, jag har ingen kusin från Indien... Däremot körde vi lite käk med indisk touch denna dag. Valde att göra en kycklingpasta med indiska dofter som Tasteline valde att kalla det. Är ingen större fan av Indiskt käk, även om jag inte heller har något emot det. Vi har pratat rätt mycket om att gå ifrån de ordinarie rätterna som börjar bli rätt enformiga... Köttfärssås och spagetti, Kyckling, currysås och ris, Baconröra med pasta osv... Det är väl en lista på rätter, strax under 10 st som går varma vecka ut och vecka in... Nu har vi bestämt att ta ut svängarna lite... Började som sagt med indiska dofter, vilket var schysst. Tack vare vår väl utbyggda kryddhylla så har vi självklart ALLA indiska kryddor från Santa Maria. För dig som inte känner till denna kryddhistorik rekommenderar jag dig att gå bakåt ett antal månader i bloggen och läsa.

Jossan har varit på kurs i stockholm hela tisdagen och fått lite expertkunskaper av Loreal. Även den bäste kan alltså lära sig något nytt! ;)

En inte alls hemsk måndag

Så hade det kommit till måndagen, som normalt sett brukar vara den värsta i veckan inga undantag. Jag genomlider hellre en fet baksmälla än en dyster måndag. Men denna skiljde sig faktiskt enormt från tidigare måndagar. Av någon anledning kändes saker och ting riktigt bra... Har en viss förskjutning i dygnsrytmen som bara behagar att bli värre ju längre veckan går...tyvärr!

Har suttit och gjort research inför Los Angeles och Vegas-resan i slutet på Juni. Vilket jävla helvete med alla hotell, vart man ska bo och vart man inte ska bo. Hyrbilar hit och dit... I Los Angeles är det egentligen inget större problem, där är det så jävla dåligt med hotell över 4th of July, så vi tar ett hotell som verkar schysst på Sunset Blvd... En fet pool högst upp på taket ser jävligt najs ut, allra helst med tanke på att solen kommer steka med ca 40 grader om dagarna. Kommer man dessutom upp 100 meter upp i luften lär det ju knappast bli mindre varmt, möjligen mer behagligt för att det fläktar! ;)

Las Vegas däremot, här finns det ju hotell så det heter duga. Det ena hotellet är värre än det andra. Här verkar man insett att det räcker inte att ha flashiga rum och grym inredning. Nej, då gör vi byggnaderna helt enorma och spektakulära utvändigt... Luxor tex ser ut som en stor svart Pyramid, Paris är en återblick av just Paris med ett stort Eifeltorn och en Triumfbåge. Sen har vi Venetian, som ger dig ett Venedig mitt i Paris. Även New York finns och avskapat och andra coola platser. Allt ser ut att luta åt att valet av hotell faller på MGM Grand, ska vara rankat som världens största hotell med sina 5044 rum, varav 751 är sviter. Sen tillkommer massa byggnader ikring med ytterligare sviter och rum. Överkommligt pris och verkar vara ett riktigt bra val.

När Josephine kom hem på kvällen kollade vi på Oceans Eleven, ni vet den där där Danny Ocean (George Clooney) med sina medhjälpare rånar Vegas största casinon. Det var sjukt mycket roligare att se filmen när man var lite mer påläst om platserna det hela utspelar sig på. Ögonen flaxade som besatt över bilden för att se olika igenkänningstecken.

Slängde med lite bilder på några av de sköna hotellen som finns i Vegas. Högst upp ser ni vårt hotell, MGM Grand. Därefter ser ni Luxor som också är ett gigantiskt hotell med en bra bit över 4000 rum. Utöver det så har Lyxor en världens starkaste ljusstråle (faktiskt sant)i toppen som lyser rakt upp. För den tekniske består den utav 45 Xenon-lampor på 7000 watt styck. Det sägs att man med hjälp av ljuset ska kunna läsa en dagstidning 1,6 mil upp i luften nattetid. Vet dock inte om någon provat detta. Sist men inte minst (dööööh) kommer Paris, inte heller något av de mindre hotellen utan nästan 3000 rum, för att vara exakt 2915 st.

Söndagens texmex

Beklagar uppehållet, men det blir desto mer läsning idag kan jag lova... Dock dåligt med bilder så jag dunkar in en bild på min vackra fru, eftersom jag vet att många gillar att vila ögonen på henne, så även jag.

Som de flesta vet har jag käkat texmex på söndagar i urminnes tider, även så innan jag flyttade till Uppsala käkade jag texmex på söndagar. När jag blev med krogen Seven, så införde vi ganska kvickt våra galna krogsöndagar som aldrig kommer att försvinna ur mitt välfyllda minne. När Seven gick i graven flyttade texmex'et åter igen hem till vardagsrummet. Flera av dessa söndagar har vi bjudit in våra kära grannar, Josephines lillebror Robin och hans andra hälft. Det var mer standard under en längre tid, sedan börjades de slarva lite smått. Nu har vi lite mer privata söndagar utan gäster för närvarande. Är just DU sugen på att komma och äta texmex med oss kan du skicka ett mail och motivera varför just du ska få sitta med oss och snacka skit en söndag och äta utsökt kost från Santa Maria. Hahahaha... Jag och Josephine är enväldig jury och ni kan inte överklaga vårt beslut.

Det jag nu kommer skriva kommer säkert att sticka i ögonen på paret jag nämnde lite tidigare, men jag anser att den kängan faktiskt är ytterst välbefogad. Ett litet wake-up call på hur saker och ting fungerar i den vuxna världen som jag är mot min vilja tvingad att leva i.

Vi har som ni säkert noterat bjudit över detta par på ett antal texmex-söndagar, kan inte ens ge mig på en gissning om hur många det kan tänkas vara. I 80-90% av dessa söndagar har vi stått för fiolerna och gladeligen pröjsat vilket vi inte har några helst problem med. De övriga 10-20% har vi för övrigt delat på kalaset. Men det hela handlar om allt annat än pengar och inte heller själva käket som sådant.

Jag tycker däremot att det hör till rent hyfs och vardagsvett det jag nu ska berätta. Vid några tillfällen så har vi inte dragit ett sms för att bjuda in dem till en söndag, för att det helt enkelt inte blivit av. Då får man istället läsa i en av deras bloggar hur de kvickt bjuder in andra på texmex-kväll. Detta har hänt vid ett flertal ggr... En förfrågan har aldrig lagts till oss. Nu vill jag verkligen inte verka bitter och grinar inte för att ingen vill bjuda oss på texmex. Det är snarare själva grejen som jag stör mig på, att man inte varit artig och frågat en endaste gång. Men jag får väl säga som om jag vore 90 år och grinig gubbe -UNGDOMAR!

Så, vad är lösningen på detta? Ingen panik och bjud över oss på någon krystad fredagstexmex. Nej, sug in och lär av livets hårda skola bara! ;)

Att fastna schysst på vimmelbilderna

Tänk att man alltid lyckas fastna på ett mindre fördelaktigt vis på vimmelsidorna. Jag försöker ju verkligen på den här bilden, men mitt ena öga vill inte riktigt följa med. En klassiker när alkoholen börjat träda i kraft, eller är det möjligen Jossan som petar mig i ögat?! :p

Min älskling är hurvida grym på att posera och göra sig vacker framför fotografen...

Smet a la smet på BJ

Kvällen började på ett rätt underhållande sätt igår. Vi satt hemma och pimplade lite gin och tonic medans Jospehine fixade lite hår på några närboende släktingar. Då Josephine skyddar sig med att hon är frisör och därför dricker så snabbt låg hon kvickt ett glas före mig. Jag hävdar dock att hon är lite törstig till och från! ;) Tiden sprang iväg och vips var klockan en bra bit över nio. Planerna på att gå och äta på en restaurang hade nu gått i stöpet och istället blev det en välbehövlig pizza på Liljehallen. När vi inhandlat föda skulle vi äta upp den och dricka upp resterande innehåll i gin-flaskan. Eftersom vi hade barnvakt kände vi att det var lite opassande att göra detta hemma, så vi begav oss till vår kära granne Mattias och Helen. Den sistnämnda var ute på galej så det var bara Matte kvar hemma med en kompis, så det fick bli våra förfestar kompis för de närmsta timmarna. Det fula var ju att vi visste att Matte inte kunde gå ut då han skulle leka mäklare på söndagen, eller ja...han pluggar till mäklare och har några praktikvisningar under studietiden. Lyckades dock övertyga honom att en öl inte skulle skada varken visningen eller blodomloppet! ;)


Några timmar senare var det dags att bege sig mot BJ, en taxi tog 15 minuter innan den kom och hämtade upp oss, vilket talade för att vi inte var ensamna på väg in mot stan. Framme vid BJ fick vi det bekräftat, lång kö och mycket folk framme vid repen. Vakterna förklarade lite besvärat att myndigheterna var på besök varför de inte kunde släppa in fler folk just för tillfället. Det var ändå lugnt och städat, så tror knappast att de hade något att anmärka på. En av ägarna stod nöjd vid ingången och drack en varm kopp kaffe i regnet medans vakterna ivrigt delade ut paraplyer till gästerna. Så fort han såg att vi stod ute i regnet gestikulerade han åt vakterna att göra ett undantag och släppa in oss trots myndighetsbesöket. Alltid så trevligt att få ett varmt bemötande när man kommer dit och det skulle inte sluta här. Väl innne på Birger möttes man av två gamla ess i baren, nämligen Roshan och Mange strax där efter dök en glad Kaveh fram. Shotsen flödade bokstavligen, vilket knappast försämrade kvällen. Johan manglade på i DJ-båset med så skön musik, tvingade även i honom en liten fisherman som belöning. Stötte även på Alexander Lewerentz som hade sin "vita månad"... Bra plats att ha den på! ;) Hehe... Josephine vart även presenterad för hans flickvän vilket var lite kul eftersom de båda läser varandras bloggar. Bestämde att vi skulle gå ut och käka någon gång och snacka lite dynga, vilket vore trevligt.

Har haft en enorm huvudvärk tills för en timme sedan, så nu är man på fötterna igen. Ska väl planera en mysig hemmasöndag med något gott att äta och myspys i soffan, mycket mer än så tänkte jag inte göra. Är ju "duktig" och redovisa mitt liv i bloggen iallafall. Min gamla stockholmsvän Jimmy ringde precis och ville att jag skulle komma dit och hälsa på, han hade några trevliga datorproblem som han ville att jag skulle kika på. För dem som inte vet så har jag ju ett långt förflutet inom IT-branschen innan jag gav mig in i nöjessvängen, vilket man får lida av då och då när vänner behöver hjälp! ;)

Min trogna läsare Larsson

Hej Larsson! Det här inlägget är helt dedikerat dig, ingen annan. Jag är imponerad över att du hela tiden följer min blogg, trots mina ständiga bloggavbrott... Smickrande... Inlägget skrivs av två anledningar, den första just för att jag är nyfiken på VEM du är, men också anledningen till din sista kommentar om mitt körkort. Jag har många gånger funderat på en intensivkurs, men samtidigt tycker jag att det är lite kul att faktiskt ta ett körkort så sjukt billigt som jag är på väg att göra. Jag pluggade DAGEN INNAN jag skrev teorin, jag VET att jag är duktig på att köra bil, så jag kommer att ta MAX 3 körlektioner innan jag kör upp. Tror säkert att jag kommer att misslyckas på första, men sätter det på andra. Då har mitt körkort kostat kattskit. En bra referens för alla mina framtida barn som jag ska skaffa! ;) Hehe!

MEN, VEM ÄR DU LARSSON?

God morgon + huvudvärk

Usch, fy fan vad det ska straffa sig för att man dricker några öl och avslutar med lite poker och en flaska vitt vin. Vaknade halv tre på dagen... Suck, världen är inte rättvis. Ikväll har vi hur som helst tänkt att utforska Uppsalas uteliv, eller iallafall en del utav det. Färden ser ut att gå mot BJ (som vanligt) och möjligen någon avstickare på vägen! ;) Josephine har bestämt att det ska drickas gin och tonic kl 16 idag, så de kanske kan råda bot på den här hemska huvudvärken.


Pratade för övrigt lite med Mazen inatt, han bor i Vegas numera och lever tillsynes ett rätt avslappnat liv. För er som inte vet är det Mazen snubben med hatten på bilden! ;) Har satt lite press på honom så att han får fixa till en satans massa galenskaper till vi kommer dit, förutsatt att vi tar oss genom öknen dvs. ;)

Snart kommer väl min vackra flickvän hem, dock ska hon ha sprutat i lite restylane i läpparna igen, så hon lär se lite extra köttig ut idag! :) Hehehe... Ska väl tillägga att det där är så hon ser ut direkt efter ingreppet, lägger sig relativt fort... Men aj vad öm hon brukar vara. En gin och tonic är säkert ett bra botemedel.

Puss puss på er alla!

Even big boys do cry! ;)

 
Men även big boys cry! ;) Bush fäller ett antal tårar när han delar ut hedersmedaljen för soldaten Michael Monsoor 25 år gammal. För er som inte vet, så offrade sig den 25-åriga soldaten sitt eget liv för att rädda två kamrater genom att slänga sig över en handgranat och skydda sina vänner från explosionen. Lätt att säga men allt annat än lätt att göra. Orkar du så ta dig tid och lyssna på talet från president Bush!

Veckoresumé

Får börja med att ursäkta för den gräsliga bilden... Men den är tagen av någon skev anledning när jag bodde på hotellet i Sthlm... Förmodligen för att skicka hem som MMS till Jossan, hoppas dock att den här bilden aldrig kom iväg... Mina timmar på gymmet har av någon anledning en förmåga att inte visa sig på kort tagna med mobil. Men, Jos gillar mig tunn och fin så hon skulle nog blivit glad för detta anyway. Men, nu till själva bloggandet...

Fan katastrof, jag tror jag måste göra kraftiga förändringar i mitt händelselösa liv... Kan inte vara kul att läsa den här soppan varje dag, allra helst när jag inte ens skriver varje dag. Vad har hänt i veckan? Ja, jag har faktiskt vart på en arbetsintervju, men inte för att jag sökt jobb utan för att jobbet sökt mig. Lovade att lämna besked i fredags, dvs idag... Men har skruvat på mig och valt att vänta över helgen. En annan gammal vän ligger på och tjatar på mig om ett annat projekt, som förvisso verkar intressant men ligger geografiskt lite felpippat plus att alla detaljer kring det hela inte är helt klara... Hur som helst lär jag väl kika lite närmare på det. Utöver det har jag skakat liv i en annan gammal affärsidé, långt ifrån allt annat jag sysslat med tidigare... Men ändå något att sätta tänderna i... Drabbas ju lätt av en mindre tristess när man inte har Blue Moon Bar att ha i skallen.

En jättegod och minnesvärd vän hörde av sig på MSN idag. Hon funderade om jag tittat på Talang 2008, vilket jag självklart inte gjort. Jag var upptagen med djupa diskussioner med min kära flickvän hurvida det är ok att slänga skit på golvet utan att plocka upp det och slänga halvfulla yogurtburkar bland disken... Ett sådär vanligt ämne som vi kan ha över en Heineken eller två. Så svaret på frågan var självklart NEJ, inget Talang 2008 för mig inte. Men tro mig vad jag ångrar mig... Hon skickade en länk till mig med motiveringen att jag var svag för små unga tjejer som sjöng?!?!?!? Hur jävla bra låter det egentligen?! Kännde mig oskyldigt placerad i samma cell som 42-åringen med den där röda Saaben för en stund... Ja, ni vet han som sitter häktad för bortförandet av Engla?! Hur som helst, jag klickade på länken för att kolla vad det var för trams... Ett par minuter senare sitter jag med lätt tårfyllda ögon och gåshud... Josephine väntar inte med pikarna utan påtalar klart och tydligt hur vek och klen jag är, och kille som jag är.... Men vem fan blir inte svag när man ser Zara, en tjej på 10 år sjunga så här.

Ja, skitsamma egentligen... Jag tycker det är underbart fint att se en så ung människa göra ett då dedikerat och moget framträdande. Sen får ni tycka vad ni vill! ;)

Josephine ligger och sover på soffan, jag har spelat bort en slant på poker nyss, endast för att joina ett bord som ett gammalt pokerproffs satt å lira på. Gick sjukt bra till en början för att sedan sluta i förnedring, typiskt. Nu sitter man själv och försöker skrapa ihop en intressant blogg, så ni har något att gotta er i. Funderar på att sätta upp en fet stor lapp på kylskåpet samt en post-it vid sängen som säger "GLÖM EJ ATT BLOGGA", så jag har det som mål varje dag. Fan upptäckte precis att det går 7 dagar mellan inläggen och det är ju allt annat ok. Slutar väl snart med ett inlägg som Alexander Lewerentz, att man är på väg att lägga av. Tror förvisso det är mer ett rop på bekräftelse att hans blogg är sjukt läsvärd och intressant, än att det skulle vara en seriös tanke på att lägga ned. No hard feelings Alex, jag läser det minst 3-4 ggr i veckan! ;)

VIVA LAS VEGAS!

Tror att jag nämnt det förut i bloggen, men vi sticker till Los angeles och Las Vegas den 29:e Juni, biljetterna är nu bokade och betalade. Totalt blir vi borta i 13 dagar, varav 7 i LA och 6 i Vegas. En kul detalj är att vi kommer att vara i USA över 4th of July, vilket sannolikt lär bli en upplevelse... Håller på slåss lite med resebyrån för att hitta bra hotell i LA och Vegas, vill ju ha det bästa möjliga för minsta möjliga peng. Oftast en ekvation som inte går något vidare ihop. Vi ska dessutom hyra bil under hela vistelsen, dels för att kunna ta oss lätt överallt i Los Angeles men också för att kunna bila genom Nevada från LA till Las Vegas. Det absolut roligaste av allt är att jag sagt att jag ska köra, vilket i sin tur kräver att jag har körtkort vid den här tiden... Lika bra att skriva det i bloggen så jag får lite extra press på mig. Det är ju trots allt 2½ månad kvar, folk har tagit lappen på kortare tid än så! ;) Så nu vet ni, har jag inte lappen innan 29:e juni får ni påminna mig, gnälla, sparka och spotta på mig.

Galna middagsgäster

Vi hade våra kära grannar över på besök i helgen. Började med en lugn middag i Torsdags när vi planerade inför vår resa till Los Angeles och Las Vegas i sommar. Det är nästintill spikat nu att vi åker den 29 Juni, vi blir således borta över Josephines 30-årsdag. Funderar på att hyra bil så vi har en schysst SUV under hela vistelsen... Sen avslutar vi med 5 dagar ute i Vegas. Ska bli coolt med den 4-5 timmar långa bilfärden genom öknen.

I fredags blev det en trevlig hemma-hos-tillställning med samma sällskap. Vi bjöd på lite käk och de bjöd på dryck, en massa öl... Riktigt trevligt och urflippat, slutade väl inte förrän kl 6 på morgonen om jag minns rätt. Lördagen var jag och Matte iväg till resebyrån och fick de sista detaljerna. Har fått en jätteduktig tjej att hjälpa oss på Big Travel, ligger på Fyristorg för alla Uppsalabor som undrar. Hon hade dessutom bott i Los Angeles under en längre tid, så hon visste allt. Vi har redan så mycket grejer spikade att göra när vi kommer dit. Bland annat ska vi besöka bergochdalbanornas mecka, Six Flags Magic Mountain. Världens fetaste roller coasters hittar man här. Hittade en jäkel som gick i ca 200 km/h bland annat, hur skön är inte den... Kika själva: http://www.sixflags.com/magicMountain/

Blue Moon Bar-uppdraget avslutat

Jag har nu i ca 2 månaders tid arbetat med Blue Moon Bar's Schlagerbar. Det har varit lite blandade känslor om hur det fungerat. Lite luddiga direktiv men framför allt väldigt påfrestande att behöva tillbringa varje helg på hotell i Stockholm, borta från Josephine. Helgerna som var vår tid att hitta på något skoj tillsammans på. Schlagerbaren har fått en uppryckning rent inredningsmässigt, men även fått en ny hemsida och ett antal hundra nya medlemmar i Facebook-gruppen. Schlagerbaren kommer härmed att lämnas över i DJ Hångel och Rickards händer, dvs DJ's och bartendern för att förhoppningsvis kunna vara självgående.

Själv ska jag fortsätta att kika på lite mer lokala och bättre lämpade projekt. Även om tanken att ta ett vanligt jobb känns sjukt avlägset så är det väl dags att kanske iallafall titta lite på den fronten för att hålla sig flytande! ;)

Vårstädning på discobalkongen

Vi fick ett litet ryck i måndags och valde att vårstäda balkongen och hela lägenheten. Så nu är det lite ordning igen, och balkongen går utmärkt att använda. Ni som inte sett hur den ser ut borde se den kvällstid, den skiner upp hela fasaden när halogenvärmaren är på.

Jadu, då var man tillbaka i livet igen

Oj, vet inte riktigt vart jag ska börja... Men vi är tillbaka från London iallafall, som de flesta säkert redan uppfattat. Vart en sjukt välbehövd och trevlig semester, även om jag gärna förlängt den med några dagar. Finns väl egentligen bara en dålig sak att säga om London och det är vädret, i övrigt så tror jag faktiskt att de flesta andra intryck var goda. En sak som mer eller mindre chockerade mig när vi kom dit var det otroligt artiga och trevliga välkomnande man fick överallt. Jag var mentalt förberedd på vad om i mitt huvud var en engelsman, dvs engelska charterturister på Mallorca, som är i princip samma sak som fotbollshulliganer av värsta klass. Dessa lyste med sin frånvaro... En annan sak som visat sig rätt tydligt i både London och New York är att nattklubbarna i princip alltid har små diskreta entréer. Inte som i sverige där man gärna fläskar på och lyser upp så mycket det bara går. Nej, ett hål i väggen och en liten skylt på dörrn är här alldeles lagom. Så det gäller att veta vart man ska, för tro inte att du snubblar över något om du traskar runt.


Något du däremot hittar om du traskar omkring i London är butiker, märkesbutiker... De ligger vägg i vägg, den ena entrén är fetare än den andra... Oxford street, Bond street och Regent strett är några av de absolut fetaste shoppinggatorna i London. Gillar du småkrams och lite mindre exklusiv miljö har du SOHO som ligger alldeles i närheten... Här kryllar det av små pubar, tattueringsställen, porrbutiker m.m.

Sista dagen och kvällen var nog den roligaste av alla, förmodligen för att vi hade kommit in i allt hur allting fungerade. Det var lättare att ta för sig, hitta dit man ville och göra vad man skulle göra. Dagarna innan var det mycket promenera omkring och bekanta sig med omgivningen. Även om vi gick allra mest sista dagen så såg vi mest då samt kvällen innan. Betade av Buckingham Palace, Big Ben, London Eye, Hardrock Café och kvällen innan ett antal schyssta uteställen.

En av de roligare mötena vi gjorde var de här killarna, träffade dem på Mandarin Bar, en bit nedan för Hyde Park. Stod länge och betraktade dem innan jag bestämde mig för att söka kontakt... Såg ju direkt vilket lysande blog-material dessa killar skulle skapa. Efter vi bekantat oss med dem och listat ut att de var judar, jag min fylltratt fick för mig att de var Amish vilket jag också sa. Som tur var hade de faktiskt humor, trots deras tråkia och trista leverne. De får nämligen inte ha kroppslig kontakt med kvinnor... Så först när jag ville ta ett foto med dem när det stod inne i baren och drack drinkar tackade de nej. Jag fick istället lura ut dem i en mer neutral miljö UTAN kvinnor. De var rädda för att bli sedda och upptäckta av andra på nätet.


Efter Mandarin Bar bar det vidare av till ett ställe som hette Nobu på Berkeley Street. Här träffade vi en supertrevlig coctail-bartender som gjorde ett par rejält schyssta drinkar åt oss. Vi bekantade oss lite och frågade runt lite kring uteställen i stan. Der är en del av Nobu ni ser i bakgrunden... Lite dålig kvalité pga mörkret.

Kvällen bar sedan av vidare till ett av de ställen bartendern rekommenderade. Jag hade nämligen efterfrågat en sjukt exklusiv nattklubb med grym interiör. Minns tyvärr inte vad det stället hette. Vi ångrade oss nämligen i sista sekund, vi kom dit rätt sent och £20 ville de ha av varje person för att vi skulle komma in, så vi bestämde oss för att strunta i det. Så här i efterhand ångrar jag det, för jag hade verkligen velat se vad det exklusivaste av London hade att erbjuda. Men tro mig, det kommer bli fler resor hit.