Jag kommer ihåg när vi bodde på Apelgatan, då tillbringades många kvällar framför dumburken inne i arbetsrummet. Josephine satt vid sin dator vid köksbordet. Minns många gånger hur jag beklagade mig över detta fenomen och tyckte det var tråkigt då man fick så lite av varandra. Mycket av detta berodde på att vardagsrummet var så dåligt planerat och det bjöd inte in till att sitta och mysa framför teven. Till detta hör att soffan dessutom var totalt kass.
Nu på nya adressen är det andra bud, vi tillbringar betydligt mycket tid i soffan framför vår tv och i princip ingen tid framför datorn i arbetsrummet. Detta har resulterat i att jag missar vissa grejer helt. Jag blogger enormt dåligt på eftermiddagar tex. Fixar inte alls mina vardagliga datasysslor alls lika bra.
Det är alltså på gott och ont med en allt för trevlig sällskapsdel i lägenheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar