Något försenad, men nu finns den där. Förra veckan besvarades frågan av 120 personer, hoppas det håller i sig i fortsättningen.
Kollade precis på nyheterna, därav själva frågan. Jag vill inte verka kall eller okänslig, men när jag ser nyheter om kriget i Gaza så berörs jag ingenting. Inte heller Josephine känner att hon berörs, så jag är nog inte själv. Det är nog många där ute som inte har något direkt koll på som händer och inte intresserar sig ett dugg.
Om vi istället jämför med Tsunamikatastrofen i Thailand för flera år sedan, så satt många med tårfyllda ögon och följde nyheterna.
Jag tror inte att vi som inte berörs av kriget är dåliga människor, men vi har bara svårt att relatera kriget i Gaza med något vi förtår.
Bjuder på en liten pang-pang-bild till inlägget, så vi får lite känsla och jag får in lite humor! :)
8 kommentarer:
Asså, man berör sig inte av det i Gaza bara för att det ligger långt i från en själv, skulle det exempelvis hända sånt i finland skulle man bry sig mera av det eftersom vi är grannländer. Att man vart rörd över det som hände i thailand med tsunamin beror på att man vet hur många svenskar som är där, man vet att det är många som åker dit och därför blir man mer rörd av det än vad som sker i gaza. De är vad jag tror i allafall haha :D
Får förklara närmare om man inte fatta hur jag menar.
Humor, hur tänkte du då??
Anledningen till att folk sitter i sina MIO-soffor och inte bryr sig eller reagerar beror väl på antingen brist på empati, brister i omvärldskunskap eller på att dom lever i sin egen lilla bubbla och har noll förståelse för något utanför den. För mig är det helt ofattbart hur man inte kan beröras, och att frågan kommer upp är väl därför alldeles förträffligt!
Maja, att jag försökte få in lite "humor" var kanske lite långsökt. Jag tänkte först lägga in en bild på en man bärandes en blodig pojke, men då hade hela bilden påverkat folk i hur de svarar på frågan.
Jag är ju medveten om "problematiken" med svårigheten att känna just empati. Det är just därför jag ställer frågan, för att se hur många fler som känner ungefär samma sak.
Funderar fortfarande på om vi som INTE känner någon empati för detta, är vi sämre medmänniskor?! Det är ju inte något medvetet aktiv gör för att känna så?
Judarna satt i koncentrationsläger, nu bygger dom koncentrationsläger.
Givetvis är det svårt att till fullo inse allvaret i den situation som råder i Mellanöstern idag. Detta beror dels på att läget inte varit stabilt i området på väldigt lång tid, och att det upptrappade våldet kan sägas vara en naturlig utveckling som gör att man inte höjer särskilt mycket på ögonbrynen. Det går inte att jämföra med ex.vis Tsunamikatastrofen då många svenskar blev chockade och direkt berörda, och nyheten blev på många sätt en personlig katastrof för väldigt många människor. Men att så som du säger inte överhuvudtaget beröras av det som idag pågår i Gaza (dödande av civila, barn, oskyldiga etc. etc.)tyder på en total brist på empati! Om det sedan gör dig och andra likasinnade till "sämre medmänniskor" får var och en avgöra. För mig är valet (tyvärr) ganska enkelt och jag måste säga att det här blogginlägget höll en otrligt låg nivå.
Tack Maja (fast inte samma). Jag tackar för din kommentar.
Anledningen att jag valde den här typen av "Veckans fråga" var just för att det finns väldigt många människor som har svårt att känna empati för sådant som händer så långt bort att det nästan känns overkligt.
Med för mycket krig och elände blir man fullmatad och stänger uppenbarligen av känslokanalerna. Kan dock ha varit lite dåligt ordval att fråga om man "BRYR" sig om vad som händer i Gaza.
Vad är det som höll en låg nivå i mitt inlägg? Jag förklarar min tanke kring frågan och tittar du på det nuvarande resultatet så är de väl än mer skrämmande?
Att inlägget höll en i min uppfattning låg nivå beror på den sista meningen i det. Jag tycker inte att det är ok att under rådande omständigheter "skämta" om saken. Självklart är det upp till var och en att förklara sin ståndpunkt på sin egen blogg såsom du gör, det är ju trots allt det en blogg i många fall är till för. Och jag förstår också att många människor inte kan känna empati för de drabbade människorna, och JA, det ÄR väldigt skrämmande.
Nej, där kan jag väl till viss del hålla med dig, att det var lite magstarkt att skämta om det.
Det lustiga är att alla hemskheter verkar vara ok att skämta om, några år efter att det har passerat.
Ber dock om ursäkt för den sista raden och det vore fel att redigera inlägget så här i efterhand.
Skicka en kommentar