Det pågår en hård ordväxling under ett gammalt inlägg, som jag nästan tycker att ni borde ta er en titt på. En person har efter att ha läst mina inlägg om Marschen och massanmälningarna mot flera ställen i stan önskat mig och min flickvän att vi får ett barn med ett handikapp i form av en cp-skada eller muskelskador som tvingar honom/henne till att sitta i rullstol från tidig ålder.
Hur sjuk kan en människa vara?
Läs själva kommentarerna
måndag, januari 26, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Vilken jävla dåre! De kan inte vara många hissar som är i funktion hos den människan!
Att önska ert barn en cp-skada, ryggmärgsbråck eller annat funktionshinder är verkligen ett slag under bältet! Det är inget man önskar sin värsta fiende. Och tro mig, jag vet vad jag pratar om!
Dock så kan jag gladeligen erkänna att Uppsala inte är så handikappanpassat som man skulle önska. Det finns ganska enkla medel för att öka framkomligheten för de som är rullstolsburna. (Den anonyma verkar väldigt förbannad över att du skriver rullstolsbunden....ändra ord till rullstolsburen istället, eller varför inte rullist)
Tex så är alla skyltar som står på hela gågatan livsfarliga och dessutom förbjudna.
I mina ögon så verkar det som "anonym" har en anhörig som sitter i rullstol och att han/hon inte har accepterat det hela.
Jag har försökt att tyda var denna ilska grundar sig i, då jag inte kritiserar rullstolsburna utan mer hetsen mot företag som faktiskt hanterar denna målgrupp väl.
Känns också att den här anonyma personen inte följer min blogg, utan endast plockat ut vissa inlägg.
Not för att jag har starka åsikter stundtals i min blogg, men de finns absolut inget hat eller motstånd till folk i rullstol. Inte heller finns någon ovilja att göra världen mer tillgänlig för dessa.
Du kan ju alltid fråga "anonym" vilket typ av cp-skada han menar. Om det är en hemiplegi, diplegi eller en tetraplegi?
Det verkar som om han ser det som sitt uppdrag att hoppa på personer som skriver något om funktionshinder eller rullstolsburna.
Man kan komma hur långt i världen som helst med ett ryggmärgsbråck, cp-skada eller annat funktionshinder, men det blir lite knöligare.
Men helt klart har min syn på livet förändrats sedan mitt barn föddes, men att gå är inte allt i världen, det viktigaste är att kunna kommunicera!
Och jag önskar verkligen inte att du och Josephine får ett barn med funktionshinder!
Tack! Skönt att höra att världen fortfarande har en skara vettiga personer... ;)
Men fyy...blev helt paff när jag läste vad denna "anonym" skrivit om ert ofödda barn. Vilken låg människa han/hon måste vara som kan säga såna saker. Man blir fan mörkrädd!
Ja, vad ska man säga. Om det var uppmärksamhet han/hon ville ha så har han/hon ju garanterat fått det. Sen kan man ju fråga sig själv om man vill ha den typen av uppmärksamhet.
vilka människor de finns! hur kan man ens skriva eller säga något sånt till någon annan. den är så sjukt avnesjuka på er.. jag önskar ni verkligen får ett friskt barn och ni kommer bli toppen föräldrar.. kram
vissa har ju tyvärr inget bättre för sig än o sitta o spela keyboard gangsters i sen ensamhet.
Skicka en kommentar